Onsdag

Nu är klockan mycket. Trots att jag flexar rejält nu på morgonen, får jag se till att fingrarna snabbt dansar över tangenterna, om ett inlägg ska hinnas med. Det är en dag som börjar väldigt höstlik. Redan igår, skrev jag om min förväntan inför den kommande bokhösten.

Dagens inlägg får bli ett slags fortsättning.

Jag känner för första gången på länge en verklig förväntan inför en stundande säsong. Och detta paras med ett lugn och en tillfredsställelse som får mig att må bra.

Jag antar att det beror på att mitt skrivande äntligen bär frukt. Ett ensamt och hårt arbete som bedrivits under lång tid där jag tvingats öva mig, lära mig och öva mig, gång efter annan.

Som en del av detta har jag börjat karva ut mitt eget ”litterära universum” som jag kommer fortsätta att utforska. Och nästan enbart när jag ägnar mig åt skrivande, kan jag ensam fatta alla beslut, mitt skapande gör mig fri.

För en person där kreativiteten alltid varit ett framträdande drag är det som att ha pole position inför ett Formel 1 Grand Prix.

Att min investering av tid, engagemang och hårt arbete äntligen kulminerar i en bok, är lön för mödan. Pusselbitarna faller på plats.

Vi hörs!

Jan